Petra Miessmer

MÅNGSIDIG NATUR TILL DAGHEMS OCH SKOLORS GÅRDAR

Barn tillbringar mer och mer tid framför datorskärmar inomhus eller i färdigbyggd stadsmiljö utomhus. Denna
globala trend är en av konsekvenserna av urbaniseringen. För allt färre barn är det naturligt att regelbundet
röra sig ute i naturen och njuta. Vi vuxna spelar en stor roll i utvecklingen av barns relation till naturen. Hur
mycket ett barn tycker om att röra sig omkring i naturen beror på hur mycket det har varit möjligt att vistas
där i unga år. Framväxten av ett starkt förhållande till naturen i barndomen bär genom livet.

Att röra sig i naturen har en exceptionell inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Många studier
visar t.ex. hälsoeffekterna av regelbunden motion i skogen.
Frisk luft, grön färg och oljor som avdunstar från
träden har en positiv effekt på både kroppen och sinnet. Att röra sig i en skogsmiljö utvecklar motorik och ger
barn äventyr och möjligheter till att lära sig nytt. Naturens underverk med sina djur, växter och bär är en
upplevelse i sig själv. Den naturliga miljön har en lugnande effekt; stressnivån sjunker snabbt mitt bland
skogens dofter, ljud och landskap. Särskilt under barndomen stärker exponeringen för skogsmiljöns bakterier
också immuniteten. Att vistas i skogen minskar rastlösheten hos barn och förhindrar därmed störande
beteende.

Eftersom utfärder, lek och övrig vistelse i skogen inte är vanligt i alla familjer, skulle det vara värt att
kompensera detta i daghem och skolor; varje barn har rätt till en stark relation med naturen. Många
dagisgrupper och skolklasser går regelbundet på skogsutflykter, men dessutom kan man också ta naturen till
dagis- och skolgårdar.
Att lägga till skogsvegetation och mångsidig natur till barnens utomhusmiljöer gör
hudens mikrobsammansättning mångsidigare och förbättrar kroppens försvarssystem. På gårdarna bör den
ursprungliga skogsmarken bevaras där den finns, eller så bör överförbar skogsmark med t.ex. lingon- och
blåbärsris planteras där. Detta bör göras redan under byggfasen men också vid renovering och utveckling av
gårdarna. Dessutom bör planteringslådor finnas på gården så att barn kan lära sig att så och ta hand om
växter. Det skulle vara bra för barn att ha daglig kontakt med den mångsidiga markytan och vegetationen.
Dagis- och skolgårdarna bör därför åtminstone delvis omvandlas till gröna gårdar, som skulle utveckla,
förutom ett starkt förhållande till naturen och kroppens försvarssystem, också barnens motoriska färdigheter
och koncentrationsförmåga.

Ett bra exempel på en stor skolgård med skogsmark är Mårtensdals skola i Vanda. Men också den är i fara
p.g.a. områdets campusprojekt. Våra och många andra barn älskar gården och gör vårt bästa i att påverka
campusplanerna för att rädda gården så bra som möjligt och för att ge ännu mer grönska och rik natur till
området som ett resultat av ytterligare byggande. Vi vill också vara med och främja ökningen av gröna
gårdar och skogsvegetation i alla skolors och daghems utomhusområden i Vanda.

Denna artikel har gjorts tillsammans med Max Mannola och skickats till Vantaa Sanomat.

Petra Miessmer
kommunalvalkandidat, ersättare i stadsfullmäktige, suppleant i stadsplaneringsnämnden, Grön

Max Mannola
kommunalvalkandidat, suppleant i Svenska kommittén, suppleant i generalplanskommittén, Grön

Jaa artikkeli

Share on facebook
Facebook
Share on twitter
Twitter

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *